INSIDE PSV

Inside

psv_1024x664MATCH åkte till Holland och besökte PSV Eindhoven. Vi följde deras jakt på ligatiteln, snackade med en ung lagkapten och träffade två legendarer som hittat hem.

Annons

Redan när man svänger in på De Herdang i Eindhoven möts man av en öppenhet som är sällsynt bland Europas storklubbar. Det är soligt och kallt, men ett 30-tal supportrar har ändå tagit sig till anläggningen för att titta på PSV:s morgonträning. I klubbens matsal bjuds supportrarna på kaffe och spelarna vandrar fritt bland personer i rödvita halsdukar i väntan på träningen. För första gången på flera veckor har PSV matchledigt mitt i veckan eftersom de åkte ur holländska cupen mot Roda veckan innan. Även om det är ligamatch som vanligt kommande helg så väntar ett lugnare pass för ligaledarna. Dagen efter är till och med hela spelartruppen ledig för att samla kraft inför slutspurten av ligan och slutspelet i Europa League. Efter ett tag kommer spelarna ut till uppvärmning. Mittbacken Jeffrey Bruma och mittfältsveteranen Stijn Schaars har redan joggat runt planen i nästan 15 minuter när resten av truppen anländer. De yngsta spelarna bär vattenbackarna. Bakom dem går anfallaren Luuk de Jong med en ljusblå mössa och en blåtira från helgens match där PSV bortaslog Cambuur med 2–1. Sist ut är ligans stora utropstecken och Hollands nästa superstjärna. Memphis Depay, som spelat i klubben sedan han var tolv år, har varit bevakad av Europas storklubbar sedan genombrottet förra säsongen, och i somras blev yttern landslagets yngste VM-målskytt när han gjorde det avgörande målet mot Australien i gruppspelet. På andra kanten spelade Arjen Robben, den senaste yttern som PSV utvecklade till en superstjärna. I matchen efter gjorde Depay mål i igen när Holland besegrade Chile med 2–0 och gick vidare som gruppetta och senare tog sin andra raka VM-medalj. I år har PSV:s nummer sju tagit ytterligare ett kliv och i början av mars ledde han skytteligan på 15 mål.

Till slut kommer tränaren. Phillip Cocu hälsar på oss innan han börjar räkna spelarna. Idag är de bara 13 stycken eftersom Jong PSV (reservlaget) hade match igår där bland annat Oscar Hiljemark spelade sin första hela match efter höftoperationen som höll honom borta i två månader. Idag får han massage och cyklar i gymmet bredvid omklädningsrummet. Träningen består av en lätt uppvärmning där spelarna joggar runt planen och snackar innan de seriösa övningarna startar. Cocu leder en passningsövning med olika moment, bland annat Cruyff-vändningen där man byter riktning genom att rulla bollen med insidan av foten bakom stödjebenet. I slutet spelar de fem-mot-fem där vissa spelare kliver av för att vara friska inför nästa ligamatch. I år jagar PSV sin första ligatitel på sju år med en ny filosofi som varit en nyckelfaktor i Bayern Münchens framgångar under de senaste åren. Det kommer Cocu att berätta om senare under dagen.

Efter träningen dyker flera spelare upp i den allmänna matsalen. Lagkaptenen Georginio Wijnaldum ställer upp på bild med några supportrar. Han och Jeffrey Bruma stannar till för att prata med fansen. I den andra delen av matsalen sitter Luuk de Jong och blir intervjuad av en holländsk tidning. Några minuter senare dyker PSV:s senaste svensk Oscar Hiljemark upp. Han har precis duschat och bytt om efter sitt individuella träningspass och ska snart åka hem till lägenheten i Eindhoven.

– Jag trivs kanon här. Nu har tjejen flyttar ner också så nu är man sambo på riktigt och får ha en helt annan vardag än tidigare. Fotbollsmässigt är det väldigt kul att vara tillbaka från skadan. Jag har trivts hela tiden jag har varit här och har haft en fin utveckling på de sakerna jag velat bli bättre på.

Vad har du velat utveckla?

– Holland är en ganska annorlunda liga jämfört med Sverige. Det är mycket en mot en, det går lite snabbare och det är mycket upp och ner i planen. I Sverige är det lite mer kontrollerat. Sådana bitar har man velat utveckla som att ta snabba beslut. Det har varit otroligt givande.

För två år sedan flyttade han som nybliven svensk mästare i Elfsborg för att ta steget till en av Europas bästa ligor för unga spelare.

– Det var många parametrar som spelade in när jag beslöt mig för att komma hit. Jag var runt på några ställen och träffade andra klubbar, men i slutändan var PSV ett av de tuffare valen att ta med tanke på att det är en otrolig konkurrens och en väldigt stor plantskola. Men det har gett mig väldigt mycket.

psv2_1024x664

”Många barn fick heta Ralf”

Under de senaste åren har PSV haft flera svenska spelare i laget. Både Andreas Isaksson och Ola Toivonen spelade flera säsonger för den holländska storklubben och för ett par år sedan var Marcus Berg utlånad från Hamburg under en säsong. Att klubben haft flera svenska landslagsspelare under de senaste åren var ändå ingen stor anledning till Oscar Hiljemarks val.

– Det spelade inte så stor roll. Ola Toivonen var ju i klubben före mig, men jag pratade inte ens med honom innan jag bestämde mig för att komma hit. Lite för att man vill ha en egen syn på hur klubben är och hur de ser på en. Det är en liga som har passat bra för svenskar för att det sociala livet utanför fotbollen är ganska likt Sverige, säger han och fortsätter:

– För några år sedan var Holland inget mellansteg. Då var det rätt ut i Europatoppen. De spelade Champions League-semifinal och allt vad det var. Sen sjönk det väl lite när de andra ligorna tog större kliv och fick mer pengar. Då blev det lite mer en plantskola här. Jag tror att svenskar passar bra på grund av sin mentalitet. Vi skiljer oss kanske inte så mycket från holländarna. Det är mer lagtänk än jagtänk hos många svenskar och det är mycket sånt som tränarna uppskattar här.

Klubbens främste svensk genom tiderna är Ralf Edström. Han spelade i PSV mellan 1973 och 1977 under tiden som klubben höll på att utvecklas till något stort. Den långe anfallaren blev en stor profil och på hemmaarenan Philips Stadion har han till och med fått en loge uppkallad efter sig. I Holland vann han två ligatitlar och två cuptitlar. Året efter att han lämnat vann klubben Uefa-cupen för första gången.

– Ralf är väldigt populär här. Många barn som är födda på 70-talet i Eindhoven döptes till Ralf. Jag har bland annat en kollega som är döpt efter honom, säger Jeroen van den Berk som är klubbens pressansvarige.

psv4_1024x664

Cocus perfekta avsked

Jeroen kör oss ut till arenan som har legat på samma ställe i över 100 år. Den ligger mitt i ett industriområde och omringas av höga Philips-byggnader. Det var också fabriksarbetare på den holländska elektronikjätten från Eindhoven som grundade PSV (Philips Sport Vereniging) för att hålla igång fysiskt. Philips grundade klubben och har varit huvudsponsorn i snart 102 år. Bara tyska Bayer Leverkusen, som grundades av arbetare på läkemedelsföretaget Bayer, har en liknande sponsorhistoria med ett lika tätt samarbete under så många år. Sedan 70-talet har holländsk fotboll handlat om tre storklubbar. Ajax är den mest framgångsrika med 33 ligaguld och fyra Champions League-titlar. Förutom PSV Eindhoven tillhör även Feyenoord topp-3, trots att de inte har vunnit ligan sedan 1999. Under de 45 senaste åren har bara tre ligatitlar vunnits av andra lag än dessa. Slutet av 80-talet och början av 90-talet var PSV:s mest framgångsrika period. Med spelare som Ronald Koeman, Hans van Breukelen och Willy van de Kerkhof vann PSV ligan fyra år i rad och 1988 vann de sin enda Champions League-titel. Då värvade de Romario, som nyligen hade vunnit skytteligan i OS och var Brasiliens nya superstjärna. I PSV gjorde han 165 mål på 167 matcher och fixade ytterligare tre ligatitlar. När Romário såldes till Barcelona ersatte de honom med en ny brasse som väntades bli Romários arvtagare i landslaget. Ronaldo hade som 17-åring suttit på bänken när Brasilien vann VM-guld i USA 1994. I PSV matchade han sin föregångares målsnitt och gjorde 54 mål på 57 matcher innan han också såldes vidare till Barcelona. Idag är det omöjligt för holländska klubbar att värva sådana spelare. Ett prisexempel är att PSG 2013 betalade över 400 miljoner kronor för Lucas Moura som inte tog plats i Brasiliens VM-trupp förra sommaren.

– Det går inte. En u21-spelare i Brasilien kostar för mycket pengar. När vi plockade Ronaldo var han 17 år och världsmästare. När Romário kom var vi bäst i Europa. Vem ville inte gå till det bästa laget då? Tänk hur mycket det har förändrats på 20 år, säger Jeroen van den Berk samtidigt som han visar upp PSV:s två pokaler från Uefa-cupen och Champions League.

Annons

De senaste åren har Eredivisie dominerats av Ajax, som vunnit ligan fyra år i rad. Dessutom har AZ Alkmaar och Twente stuckit emellan och brutit de tre storklubbarnas dominans. PSV vann sin senaste titel 2007/08, men det var säsongen före som stack ut allra mest. I det kanske mest dramatiska slutet av holländska ligan någonsin klev ikonen Phillip Cocu fram. I sista omgången stod PSV och Ajax på lika många poäng och med tio minuter kvar var Ajax mästare med samma målskillnad som PSV, men med fler gjorda mål. Då gjorde Cocu 5–1-målet mot Vitesse och säkrade titeln i sin sista match för klubben. Nu är han tillbaka som huvudtränare i PSV, som i början av mars ledde ligan med elva poäng före Ajax.

– Så här långt har det gått bra. Vi toppar ligan och är mer konsekventa i år. Det var en liten besvikelse att vi åkte ut ur cupen förra veckan, men vi har kommit tillbaka starkt. Det är ett steg som vi har tagit som lag. Efter en förlust eller ett resultat som vi inte är nöjda med är vi fokuserade på att få ett bra resultat i nästa match. Laget har haft en bra utveckling och vi ska göra allt vi kan för att bli holländska mästare, säger Phillip Cocu.

Det är sju år sedan sist…

– Ja, det är därför det är viktigt. Varje år man inte vinner innebär mer press säsongen efter. Förra året genomgick vi en förändring i klubben och började jobba efter en ny filosofi. Det ändrades lite i organisationen och det blev mer unga spelare i a-truppen. Det var en helt ny grupp, men nu har vi visat att vi kan kämpa om titeln. Alla i klubben och fansen ser verkligen fram emot det. Men det är fortfarande en bit dit. Vi har många matcher kvar att spela, men om vi kan behålla den nivån vi har haft hittills så har vi stor chans att vinna ligan.

Den nya filosofin innebär att flera gamla storspelare jobbar inom klubben, både med a-laget och för akademin. En liknande modell som Bayern München har lyckats med på senare år. I a-laget finns förutom Cocu även Ernest Faber och Chris van der Weerden som också spelat för PSV. Målvaktstränare är Ruud Hesp som visserligen inte spelade i PSV, men som har erfarenheter som spelare i Barcelona.

– Det är viktigt för oss. Vi har många här som jobbar med a-laget och ungdomslagen för att lära spelarna detaljer i professionell fotboll. Man får ta någonting från sina egna erfarenheter och lära ut det till spelarna, speciellt till de yngre. En gammal försvarsspelare jobbar med backarna och så vidare… Det är en bra situation som vi har skapat som klubb. Vi har vår egen stil att spela fotboll.

Som spelare var Phillip Cocu en av holländsk fotbolls främsta på sin position. Mittfältaren gjorde 101 landskamper och spelade nästan 300 matcher för Barcelona innan han flyttade hem till PSV för att vinna ligan och sedan bli tränare. 44-åringen tycker att fotbollen har förändrats under det senaste decenniet.

– Den är mer fysisk nu. Man måste vara stark. Det är väldigt svårt om man inte är 100 procent tränad och fysiskt utvecklad. På det sättet är det mycket svårare i professionell fotboll nu än för 10-15 år sedan. Spelet har också förändrats. Det går mycket snabbare nu.

Du har spelat i PSV och är nu tränare för a-laget. Vad tycker du gör klubben speciell?

– Det är en toppklubb i Holland. Man känner sig alltid välkommen. Det spelar ingen roll om man är en före detta spelare eller en egenfostrad spelare. Det är en familjekänsla, men man måste prestera på en hög nivå. Den kombinationen är klubbens styrka. Vi har många gamla spelare som jobbar här och fokuserar lite mer på akademin.

Lockade till sig ”nya Zlatan”

Ett par hundra meter från a-laget tränar u17-laget på konstgräs. Det är är en mindre arena med läktare på långsidorna där akademilagen ibland spelar sina matcher. Laget tränas av ett gäng gamla storspelare som Mark van Bommel, Luc Nilis och André Ooijer. Dessutom jobbar Ruud van Nistelrooy med reservlaget samtidigt som han är assisterande förbundskapten för det holländska landslaget.

Träningen är slut och spelarna tränar antingen på individuella detaljer eller skojar med varandra. Bland de offensiva spelarna finns en som sticker ut. 195 centimeter långe anfallaren Gianluca Scamacca är inte bara den största spelaren på planen. Den 16-årige italienaren rankas även som en av Europas mest lovande talanger och har jämförts med idolen Zlatan Ibrahimovic på grund av sin storlek och spelstil. I höstas blev han känd genom ett videoklipp som spreds på YouTube där hans storlek och imponerande fysik gör att det ser ut som att han spelar med små barn.

I början av året gjorde han – enligt många – ett oväntat val. Precis efter att han fyllt 16 år lämnade han ligatvåan och Champions League-deltagande Roma för PSV Eindhoven. Anledningen var att holländska klubbar ger unga spelare chansen och Scamacca såg Holland som det bästa landet att utvecklas i. Eller som agenten Stephan Popelier sa när Scamacca skrev på: ”I PSV kan han slå sig in i a-laget inom två-tre år. Det är bättre att få speltid här för att sedan ta steget till en större klubb när han är redo”. Nu tränar klubbens nästa anfallsstjärna avslut med Luc Nilis som matar perfekta inlägg som spelarna ska slå in på volley eller plocka ner för att snabbt avsluta. Scamaccas första avslut med vänsterfoten går så högt att bollen flyger över det höga staketet. Han blir besviken och springer efter för att hämta bollen. Efter en halv minut är han tillbaka. Den här gången behöver han inte hämta någon boll.

”Titlarna är bäst”

På andra planhalvan är det en lättsammare stämning. Mark van Bommel spelar gris med ett par spelare och skämtar mellan varje boll. Mittfältstuffingen avslutade karriären för nästan två år sedan och har jobbat med u17-laget sedan dess.

– Det är riktigt nice. De vill lära sig mycket och bli bättre fotbollsspelare. Så det är kul att vara här och se hur de utvecklas.

Van Bommel har, liksom a-lagstränaren Cocu, spelat många stora matcher under karriären. Han har spelat för storklubbar som Barcelona, Bayern München och Milan där han har vunnit minst en ligatitel i varje land. För nio år sedan vann han Champions League med Barcelona och i VM 2010 var han en viktig spelare för Holland som tog silver.

– När jag tränar killarna är det en fördel att jag själv har varit spelare. Jag kan känna igen vissa saker på planen, vissa detaljer. Men också i omklädningsrummet. Hur spelarna reagerar när man säger någonting. Det är en fördel, men också ett väldigt stort jobb. Det är lättare att vara fotbollsspelare än att vara tränare. Jag var en spelare som såg till hela laget. Det gör jag nu som tränare också, men det är ändå helt annorlunda. Nu ska man hantera alla problem med varje spelare. Som kapten gjorde jag såklart mer än normalt, men det är ändå annorlunda.

Vad var det bästa med din karriär?

– Det bästa är när man vinner en titel. Jag vann mycket titlar i olika länder med olika klubbar. Ett av de bästa minnena är också när jag kom tillbaka till PSV och välkomnades med öppna armar. De var glada att jag spelade för klubben och de respekterade mig som person. Titlarna är bäst, men det finns även svåra tider där man måste lära sig av sina misstag. Jag har gjort några misstag, men det är en del av jobbet. Man måste ta det med sig som tränare och veta hur spelarna tänker.

Hur var det för dig att växa upp som ung spelare i PSV?

– Det var faktiskt ganska enkelt för mig. Om man blir en PSV-spelare blir man hela tiden bättre och bättre och då kan man ta ett till steg. De här spelarna måste ta samma steg och utvecklas. Nu har de vuxit upp till seniorspelare och måste vara redo att ta det sista steget, säger han och fortsätter:

– Allt har förändrats sedan jag var ung. Sättet som man spelar på och spelarna också. De kommunicerar med iPhones. Det måste jag kunna hantera och det innebär att jag måste utveckla mig själv också. När jag själv spelade var jag ganska normal och inte så snabb med de grejerna. Nu måste man ”go with the flow” och utvecklas.

Hänger du med i ”flowet”?

– Yeah. Jag försöker, men det är inte lätt, haha.

psv3_1024x664

”Kände att det var min tur”

Dagens lagkapten i PSV är trots sina 24 år väldigt rutinerad. Georginio Wijnaldum debuterade redan som 16-åring för Feyenoord i Eredivisie och för fyra år sedan flyttaden han från Rotterdam till Eindhoven. Wijnaldum har haft en ganska lugn dag på De Herdgang. Han vilade från lagträningen och efter sitt egna pass gick han till matsalen för att hälsa och ta kort med supportrarna. Mittfältaren går hela tiden runt med ett leende och när vi slår oss ner vid ett bord berättar han att han gillar klubbens öppenhet.

– Fansen kommer alltid till matcherna och stöttar oss. Då är det kul för dem att också vara nära spelarna på träningsanläggningen. För oss är det inga problem. Ibland har vi stängda träningar när ingen kan komma, men annars är det öppet så att de kan ta bilder eller snacka lite med oss när vi är i närheten.

Rotterdam, där Wijnaldum växte upp, är en arbetarstad med Europas största hamn. Feyenoords supportrar gillar lagets tuffa och direkta spelfilosofi samtidigt som de har ett rykte om sig att vara hårda och stökiga. Eindhoven är en betydligt mindre stad än Rotterdam och mentaliteten är helt annorlunda även i klubben, enligt Wijnaldum.

– Folk här är snälla. Supportrarna kan till exempel komma hit till anläggningen och dricka te eller kaffe. I Rotterdam är det ett hårt klimat. Om folket där vill säga någonting så gör de det utan problem. De skiter aldrig i att säga det. Om någon inte tycker att du är en schysst person kommer de att säga det hela tiden.

Var det därför du kom till PSV?

– Det gick inte så bra för Feyenoord då. Först av allt vill jag bli holländsk mästare och jag tänkte att det skulle bli enklare att uppnå det med PSV. De spelar europeiska matcher hela tiden och Feyenoord var inget topplag då. De hade mycket problem med ekonomin och låg mellan femte och tionde plats. Om jag tog det steget visste jag att jag skulle bli en bättre spelare. Då får man spela i toppen av ligan och spela internationella matcher. Det var därför jag kom hit.

Efter fyra år i klubben är han lagkapten. Ifjol utsågs han till kapten, men säsongen förstördes av en knäskada som höll honom borta från planen i sju månader. Wijnaldum fick ändå ett lyckligt slut på säsongen. Han var tillbaka i de sista matcherna och blev uttagen i Hollands VM-trupp till Brasilien.

– Det var en grym känsla. Speciellt eftersom jag varit skadad i sju månader före VM. Men jag gjorde comeback i mars och någon månad före VM var jag fit. Jag hade tur att förbundskaptenen gav mig chansen att utvecklas och åka med laget till träningsläger före VM. Efter det tog han ut mig i truppen.

Mittfältaren fick spela alla VM-matcher. I de två första fick han agera inhoppare, men i resten av matcherna fick han chansen från start i ett Holland som fick revansch efter EM-fiaskot två år tidigare. Louis van Gaals succétaktik tog Holland till semifinal där de åkte ut mot Argentina. I bronsmatchen besegrade de ett nedbrutet Brasilien med 3–0 och i slutminuterna fick Georginio göra sitt första VM-mål.

– Det är en känsla som är svår att beskriva. För mig var det någonting nytt. Jag hade haft några chanser att göra mål tidigare i turneringen. Den första hade jag mot Spanien, men då lyckades jag inte få in bollen. Efter det gjorde yngre spelare som Memphis Depay, Leroy Fer och Stefan de Vrij sina första mål i VM. Sen kände jag att det var min tur. Man kan se när jag gjorde målet att spelarna och tränarna var väldigt glada för min skull. Jag hade haft en tuff säsong med skadan och det hade inte gått så bra för PSV. VM-målet var ett stort ögonblick för mig.

Nya och tuffa PSV

Wijnaldum är en av flera spelare som ryktas till större klubbar i Europa med ekonomiska muskler. Genom åren har PSV varit bra på att plocka in spelare från mindre klubbar i Holland för att senare utveckla dem till landslagsspelare och sälja vidare till de bästa ligorna. Förutom legenderna som jobbar inom klubben har PSV förädlat spelare som Arjen Robben, Kevin Strootman och Ibrahim Afellay.

– Man spelar med bättre spelare när man kommer till PSV. När jag var i Feyenoord spelade jag mest med unga killar, men i PSV fick jag spela med personer som redan spelat i landslaget. Nivån är högre här, man lär sig mycket och vi har mycket bra tränare. Det är anledningarna till att PSV-spelare hamnar i storklubbar. Många har redan spelat i landslaget och i viktiga matcher i Europa med klubblaget innan de går vidare. Steget är lite kortare eftersom man får spela internationella matcher. I andra klubbar får man bara spela ligamatcher.

I år har Wijnaldum märkt av en del skillnader i laget jämfört med ifjol. Då slutade PSV fyra i ligan med ett nytt lag, nya tränare och en ny filosofi. De lyckades ändå ta den sista Europa League-platsen och spelar i år sin 41:e raka säsong i någon av Uefas turneringar. Nu befinner sig laget på en ännu högre nivå.

– Vi har ett års mer erfarenhet än ifjol. Då hade vi en tuff säsong där det inte gick så bra. Vi förlorade många matcher på orutin. Men vi har lärt oss mer och är ett år längre fram nu. Nu kan man se att vi är närmare varandra. Vi är bra vänner, men när det är match har vi bara ett uppdrag. Och det är att vinna. När någon inte gör sitt jobb säger vi till personen att det inte är bra nog. Att han måste jobba hårt för laget och göra sakerna som vi kommit överens om i omklädningsrummet. Vi står nära varandra, men vi är också väldigt tuffa. Om man vill uppnå någonting måste man vara hård mot varandra.

Är det skillnaden? Att ni är tuffare mot varandra?

– Ja, det och erfarenheten. Vi kan säga allt till varandra. Om det är bra är det bra, är det dåligt så säger vi det också. Om det är någon som gör en dålig match påminner vi varandra att vi vill uppnå något. Och det är att bli mästare. Sikta mot det högsta målet! Det är perfektion, men man måste göra allt för att nå dit.

Vad skulle ett ligaguld betyda för klubben?

– Det skulle betyda mycket för alla. Det var längesen och jag tycker att en toppklubb som PSV borde vinna ligan åtminstone vartannat eller vart tredje år. Nu har det redan gått sju år. Det är för lång tid. Jag tror att vi bara har två spelare som har vunnit ligan förut. Alla andra står utan ligatitlar. Vi kämpar hårt för att lyckas i år.

Text Marcus Heed
Foto Peter Claesson

Annons

Läsarkommentarer